Ivan Aguéli

Ett landskap av Sala-födda Ivan Aguélis är en del i Västmanlands Författarsällskaps profil. Det finns fler än en tanke med det – Aguéli inte bara målade, han skrev om filosofi, religion, konstteori och mycket mer. Erik Jersenius beskriver honom i VLT:

Sala var för litet för en så stor själ. Hans livsresa sträckte sig över Västerås, Falun, Stockholm, Gotland, Frankrike, Egypten och Spanien, från Swedenborgs läror till anarkism, feminism, väpnad militant djurrättskamp och slutligen muslimsk mystik. Namnet skiftade från Johan Gustaf Agelius till Ivan Aguéli och Abd Al-Hadi (”Vägledarens tjänare”), och stallmästarens ”obildbara” son lärde sig franska, spanska, italienska, etiopiska, arabiska, egyptiska, hindustani och sanskrit. Han var redan då en ”varsomhelstare” och ”globalist” som skrev konstteoretiska och religionsfilosofiska texter i italienska tidningar och inte minst i den berömde franske filosofen René Guénons inflytelserika kulturtidskrift La Gnose.

Det var misslyckade studier, som gjorde att han 1886 kom till Visby, lärde känna konstnärerna Richard Bergh och Karl Nordström, förälskade i det gotländska landskapet frigjorde sig från sin fars påbud och började måla på allvar. Därifrån fortsatte resan och sökandet. I Paris lärde han känna det nya måleriet med Cézanne, Gauguin och van Gogh. Han träffade också den andra kvinnan i sitt liv efter modern, Madam Hour. Hon var som han anarkist, feminist och djurrättsaktivist och inspirerade Agueli till politisk handling. År 1900 sköt han mot två matadorer och skadade lätt en av dem. Fick ett lindrigare straff troligen på grund av prins Eugens inblandning. Han får efter det äran för att Frankrike aldrig gjorde tjurfäktningar lagliga.

Efter det målade han inte på tio år för att studera språk och de läror han börjat studera tidigare under flera vistelser i Egypten. I Kairo 1902 invigdes han i en orden som Ibin´Arabis instiftat och blev som förste europé dess ombud. Han hade med denna ställning rätt att inviga andra och fungera som traditionsbärare. Förutom religions-

filosofiska studier utger han tillsammans med den italienske läkaren Enrico Insabato flera tidningarna för att motverka fördomar mellan de arabiska och europeiska folken.

Han tog omkring 1910 upp måleriet igen, går som frielev på en målarskola i Stockholm, fortsätter att arbeta intensivt i Frankrike, Egypten och Spanien. Får dålig hörsel och förolyckas troligen på grund av det i en tågolycka i Spanien 1917.

Prins Eugen räddar en stor del av hans verk till Sverige där han finns på de flesta stora muséer och Aguéli-museét i Sala.

Stina Jonsson

Källor: Wiki, VLT, Aguéli-museét.

http://aguelimuseet.se/

Åter